Hur ett jävla idiot beter sig

Jag har för det mesta ganska så svårt för att bli arg. Riktigt arg blir jag nästan aldrig.
Men imorse, då blev jag förbannad. Så jävla förbannad att jag blev förvånad över mig själv.

This was the scene;
Jag skall åka hem efter en natt på stan.
Nils Ericssonsplatsen.
Händelsen var över på bara ett par sekunder.
Jag och Alexander promenerar bort mot min gate och när vi väl kommer fram är det 1 minut kvar till avgång. Jag går igenom träporten, tittar mot busschaffuören för att sedan vända mig om och vinka hejdå.
Jag står två meter från bussdörren.
Precis när jag åter vänt mig om och tagit ett steg mot bussdörren så tittar busschaffuören på mig. Och han trycker på knappen som stänger dörren. Samtidigt som jag halvt är inne i bussen.
Detta betyder att jag måste backa ur, att bli klämd utav en dörr känns inte alltför trevligt.

När han inte öppnar dörren direkt, såsom vilken normal människa hade gjort så sitter han bara där.
Jag knackar lite på fönstret och tittar frågande mot honom.
Han ler.
I 3 sekunder förstår jag ingenting, tittar in mot Alexander, tittar mot busschaffuören och är allmänt förvirrad.
Så.
Börjar han backa.
Han backar 5 meter.
Står still och jag tittar mot honom. Hans leende har övergått i rent hånleende och jag står där och fattar noll.
Och så åker han. Alla passagerare tittar förbryllat mot mig. Jag tänker inte ens en enda tanke utan är helt tom.

Han hade hunnit släppa av och på mig flera gånger under den tid han stod still. Så det var ingen tidspress som orsakade händelsen. Jag var inte för sen. Han hade inte bråttom.
När jag inser att han är en jävla fittmänniska som bara vill jävlas så vänder jag mig om för att gå igenom porten, in i vänthallen, så kommer jag på att så fort en chaffuör bestämt sig för att inte släppa på fler människor så låser han den via en fjärrkontroll.
Så jag var utelåst.
Utelåst och arg. Ledsen och förbannad.
En så jävla kränkande handling har jag aldrig utsatts för förut.

Så gick jag till kundservice och skällde. Jag ska få prata med någon chef på måndag.

 

När jag återigen var tvungen att åka sträckan Göteborg-Gråbo, senare på dagen, så råkade jag ut för samma chaffuör. Jag ville hellre gå hem de 2 milen än att åka med honom.
Men jag var tvungen.

När man åker från Göteborg och när man har bara 1½ kilometer kvar till slutstationen så kommer man till en skiljeväg, där ena hållet går ner till city och andra hållet går mot Stenkullen, där det finns en busspark.
När vi kommer mot denna skiljeväg så svänger han av från bussens verkliga rutt och helt enkelt skiter i att åka hela rundan. Han vill hem. Han skiter i att jag skall till Gråbo eller om det skulle råka stå någon pensionär vid kyrkan som vill åka ner till city.
Han gör som han vill. Bussen är inte till för passagerare att åka med, bussen är till för hans pengaflöde.

Annonser
Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: