Månadsarkiv: januari 2009

Macbook Pro, jatack.

mac

Komsi, komsi.
Snart är den hemma hos mig. Snart.
Lite för lång tid kvar, muppigt nog.

Annonser
Taggad

If I had a voice i would sing

Well, vad kan vara värra än att inte kunna somna?
Jo, att somna. Men att sedan vakna upp 2 timmar senare, helt utan minsta jävla pisschans till att somna om.
Och därför bli dömd till att sitta uppe i minst ett par timmar och inte egentligen kunna somna förrens du borde gå upp och då få dagen förstörd på grund utav lack of sleep.

Just nu lyssnar jag på Honey Is Cool. Förundras över Karin Dreijer.
Tänker litegranna på handboll. Har fått för mig att jag vill återgå.
Måste vara Petters snack som påverkat mig.
Men jag är fundersam till om jag borde välja min gamla klubb eller se hur det ligger till hos Sävehof.
Eller inte alls. Jag vet inte. Jag kanske kan gå in som tränare för de små.
Ja, det känns faktiskt som en riktigt bra idé.
Jag saknar iallafall det där alldeles för mycket för att det skall vara okej att ignorera.

Taggad ,

Vill du se Glasvegas, sittandes i en biosalong?

Saxat ur Lugers pressutskick;

Biljetter till Glasvegas (Stockholm) i biosalongen släpps imorgon!

När biljetterna till Glasvegas konserter i Stockholm och Göteborg släpptes 12 januari tog de slut på ett kick.
Vi har nu lyckats ordna så att vi kan öppna biosalongen på övervåningen på Debaser Medis i Stockholm på Glasvegaskonserten 6 mars. Där ser du konserten sittande i biograffåtöljer på våning två genom ett stort panoramafönster med ett eget konsertanpassat högtalarsystem.


Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det här. Visst, bodde jag i Stockholm och stod utan biljett så skulle jag antagligen köpa en biobiljett. Men herregud, det kommer ju bli heldeprimerande! Nästan så att jag önskar att vi kunde skicka en recensent till spelningen och en till ovanvåningen. You know, bara för att kunna jämföra the happiness in the house.

Taggad

Skogen anropar

The Killers kommer till Hultsfredsfestivalen.

Jahaja.
Det var ju mer eller mindre otippat fast ändock inte.
Jobbigt. Nu kan man ju inte ens överväga att dissa Småland.

Taggad ,

Fourteen-year-old boy.

P3 Guld igår kväll/inatt.

Det var fint. Det gick lite snabbt bara.
Poff, poff, och så var galan slut.

Jag och Emma snodde en taxi från Anna Ternheim.
Per Sinding Larsen och jag hatar skolklasser och kassa sångare lika mycket.
Efterfesten var så stor att jag, först nu i efterhand, ser att det är massa människor som jag missat att träffa. Sådana där som man borde träffa, hälsa på, hänga med.
Äsch, skit samma.
Det kan vi ta en annan gång.

Kameran var icke med så därför får ni hålla tillgodo med dessa två fantastist högkvalitativa mobilbilder;

done02
Joel, Per, Magnus, Emma och Mikael inne på hotellrummet där förfesten ägde rum. Eller tja, jag drack ju visserligen te.
De skrattade gott åt min vackra stämma.
(Tappade rösten igår morse och lät som en 14-årig målbrottspojk på kvällen.)

Usch, jag skämdes såfort jag öppnade munnen.

done011
Jag råkade dissa Bea och Pauline genom att säga ”Men ni blev ju faktiskt riktigt fina på den här bilden!”
Inget ont var menat, det bara kom ut lite fel.

Taggad

Cereals.

Åh gud.

Jag tror att jag kan dö lycklig nu.

The battle has begun.

Jag håller på att göra mig iordning inför kvällens utgång.
Kläder på, sminket på.

Håret och jag är iallafall någorlunda överrens för en gång skull.
Vi vill båda att det skall vara lite rock. Skitigt och dant.
Svartmålade naglar, uråldrig bandtischa, metallicleggings, you get the picture liksom.
Heroin chic om man så vill. Minus den där överanorektiska looken.

Men mitt hår säger ”The Cure! The Cure!” medan jag säger ”The Kills! The Kills!”
It can only end in disaster.


Taggad , ,

Placebo will solve all your problems

sandra-hellstenius

 

Förlåt. Jag är en dålig bloggare.
För mycket annat att tänka på.

Jag känner mig omtyckt.

Sandra säger:
tro lite mer på dig själv och glöm bort vad folk säger.

Clarity, Jefferson Coatsworth | (♫ Quiet) säger:
du vet att jag inte bryr mig om vad folk säger, jag jobbar med dig, för Guds skull 

 
 
 
 

 

 

Buhu

Dagen har icke varit effektiv.
Jag har åkt på någon slags version utav influensan.

Huvudet bankar, öronen bränner och bihålorna känns som om de skall spricka vilken sekund som helst.
Huskurerna prövas hejvilt här hemma för jag ska vara purfrisk tills helgen då det är dags för P3 Guld-galan.
No illness can stop me.

Hur shoppingen egentligen ser ut i mitt liv

Jag fick en fråga på förra inlägget som löd såhär;

Cinamon
Says: Lite nyfiken bara, du har ju rätt mkt kläder (?) och roliga assocearer. Hur mycket pengar lägger du på kläder o liknande? ) 

Tänkte att jag lika gärna kunde göra ett litet inlägg som svar.

Jadu, Cinamon. När man flänger runt på Internet så stöter man ofta på människor som säger sig ha ”alldeles för mycket kläder” och att de ”skäms” för att deras garderober är så stora. Ofta skriver de även ut hur många plagg de har. De flesta som verkligen skäms brukar ligga på siffror kring 100 plagg sammanlagt. Och de får alltid en massa ”oj!” som svar. Jättehemska och shoppinggalna.
Men.
När jag läser dessa texter så brukar jag alltid undra vilken planet jag kommer ifrån för jag ser inte deras summor som stora.
Eller, det är egentligen inte det jag funderar över, det jag tänker på är hur fasiken lite kläder alla de där oj-sägande människorna kan ha.

Uppskattningsvis så äger jag 70 klänningar. Lika många toppar/t-shirts. Endast 15 par byxor. 7 olika par latexleggings (5 utav dem är svarta…). 25 olika jackor, däribland 3 stora fuskpälsar. 20 kjolar. 10 koftor. 20 skjortor. 15 par skor som jag använder (går tyvärr alltid sönder mina skor).
Och därtill en uppsjö av smycken, strumpbyxor, väskor, solglasögon, bälten samt hattar. Eller nej, jag har bara två hattar.

Jag gissar på att jag glömt av hälften – the point is att jag har litet väl mycket saker. Mitt rum är snarare en garderob än ett sovrum.

 

Men.
Jag är nog världens snålaste människa mot mig själv.
Om ni tittar ner på inlägget under, titta på bilden.
Ray Ban-kopian kostade mig 1 pund.  (Vilket visserligen ledde till överkonsumtion… Har numera 4 likadana. In case of att jag gör sönder dem… which I always do.)
Skinnjackan 9 pund.
Skjortan 89 kronor.
Väskan 49 kronor.
Halsbandet 10 kronor.
Bältet 2 kronor.

Därtill har jag ett par skor på mig som kostade mig 4 pund i London. Lägg till en tjuga för strumpbyxorna och vi har en komplett outfit för runt 330 kronor.
Noteras skall göras att det enda som är second hand/vintage,  i detta fallet, är bältet. Resten var på rea eller sjukligt billiga affärer (skinnjackan var faktiskt på fullpris! Kärlek i London stavas ‘Primark’.)
Så att mycket saker samt stora summor skulle gå hand i hand stämmer inte riktigt.
Som student så är inkomsten låg, när allting viktigt är gjort så har jag kring 1500 kronor kvar och det är pengar som skall räcka till kläder, fikor, klippning av hår varannan månad, kamerafilm och andra skoltillbehör, resor till vänner i andra städer, uteliv samt luncher då skolan inte erbjuder kost som jag jag äta.
Så… som svar på frågan hur mycket pengar jag lägger ner på kläder samt tillbehör så skulle jag nog säga 600 kronor/månad. Ibland mer, ibland mindre.

Taggad , ,

I’ve seen you flag on the Marble Arch

Jag hade ju helt glömt av att berätta att det tog en timma i London innan jag blev älskad.

sandra hellstenius

Just det, det tog en hel timma efter att jag promenerat ut från Heathrow innan jag blev stoppad på Carnaby Street för att bli intervjuad för Vouge.
Det lönar sig att springa runt i pälsjacka och solglasögon mitt i vintern, ja det gör det.
Mindre roligt när journalisten och fotografen gissade priser tiodubbelt det faktiskta. Men de får väl någon rolig vinkling utav det kan jag tro.

Taggad , ,

It was a fucking blast last nite

Jag är en lat unge.

Så gå raka vägen in här och läs mitt blogginlägg på Rockfoto om hur jävla fantastiskt det var att se Peter Doherty på The Rhythm Factory igår natt.
Hur lycklig jag är och kommer att vara den närmsta tiden.
Eller ja, iallafall tills imorgon.

Taggad , , ,

”Pete Doherty gave me herpes”

H-e-r-r-e-g-u-d.
Ibland undrar man verkligen vad som går igenom folks hjärnor innan de säger saker och ting.

Anyway, sitter i morgonrock i hemmet. Helt förstörd, dödstrött, förvirrad och… fantastiskt glad.
Jag kanske lyckas knåpa ihop en text senare idag. När mat intagits och sömn skapat lugn över min kropp.

Det var ju faktiskt bara 9 timmar sedan jag lämnade Pete.
Och 4 timmar sedan jag lämnade Heathrow.
Och en timma sedan jag lämnade Landvetter.
Vi fick cirkulera över staden. Fullt på flygplatsen.

Taggad

Allting rasar samman

Aaaaaargh!

Som om det inte räckte med att Florian Schneider lämnar Kraftwerk så går även gubben Ron Asheton från The Stooges och dör.
Poff, bom, bang. Död vid 60 års ålder.
Enligt polisen återfanns Asheton i sitt hem i Ann Arbor, Michigan, denna morgon.
Nu betvivlar jag att Iggy & The Stooges kommer till Putte I Parken i sommar…

Läs mer här.

Taggad ,