Ditt självbedrägeri blir nöje i min illusion

Jag önskar att jag aldrig kommer att lista ut vad jag sysslar med. Att jag aldrig kommer att ha en given och välordnad plan. En plan som för utomstående verkar alldeles rimlig och inte alls fullkomligt vanvettig. Om planen synliggörs, kan framtiden ens iscensättas då? Verkligheten fallerar och planen går om intet, vi kan inte leda oss enligt en plan, vi har inte makten att styra i en så lättflyktig värld som vår civilisation har skapat åt oss. För att gå tillbaka till lågstadiet; alla andra har illusion om en plan, en idé om vem de är. Alla andra har ett lugn i sin bild av vem de är i nuet. Det är vackert, det är stabilt. Men vårt jag är icke konstant och därför hånskrattar jag kallt åt alla de som låtit binda upp sitt långt framtida jag i något som antagligen inte kommer att vara dem, när de väl är framme. Är cynismen mot dessa människor, som lever i självbedrägeri, en underliggande oros sätt att skydda mitt sinne? Vem vet. Jag vet bara att jag går upp om morgnarna, dricker kaffe i solen, hyllar mig själv, dricker sprit tills jag inte kan ledas någon annanstans än käpprätt åt helvete. Men jag har ju en Mac. Och jag handlar på second-hand. Ibland läser jag Kafka och däremellan skriver jag nedsättande texter om det som kallas ”verklighetens folk”. Att leva i min egna illusion, det fungerar alldeles utmärkt det också.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: