My mistake brakes my heart

Idag har vi lite för mycket tid över till tankar. Tankar som i vanliga fall håller sig undangömda och osynliga, tankar som jag inte bryr mig om i det dagliga livet. Det är tankar som gör mig moody. Lite väl mycket moody.
Jag tycker inte om att känna mig så som mina tankar får mig att känna mig.
Idag har tankarna vandrat iväg till honom, till dig. Ja, jo. Han läser här. Du läser här.
Jag vet att mina tankar lurar mig, att min hjärna spelar mig kalla spratt som hjärtat klamrar sig fast vid, likt såsom mitt minne klamrat sig fast vid de ord jag hatar, de ord jag inte ville höra, der ord som skar rakt igenom mig.
Jag undrar när jag skall vara fri, när hjärtat skall ge upp, när det är dags för kylan att ta över.

Jag ljög för dig, jag höll aldrig på att falla för dig, jag var redan kär.

Och det är när man känner sig sådär värdelös, oönskad och utanför som man sätter igång Placebo. För om man simmar nere i bottenskikten så är det bästa man kan göra att ta sig ända ner. Ända ner till absolut oduglig och inte längre värd som människa.
För då, då kan man bara ta sig uppåt igen.
Uppåt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: